Såhär såg det ut bara förr mindre än en vecka sedan. Nu är allt borta. Lite skumt är det allt men när det känns faktiskt inte så mycket. Inte än. Kanske har man inte förstått, kanske är det inte mer än att flytta? Martin sa igår att det är sån tur att vi (jag) fotat så mycket så man kan gå tillbaka och minnas. Fortfarande känns det så självklart jag vet precis hur vattnet smakar i köket, hur det drar från golvet vid Martins sida av sängen, vilken spik man ska undvika att fastna i med strumpan vid öppna spisen. Hur det känns när man slår i höften i matbordet. Hur tyst det är när man sover men hur det brummar lite från fläkten inne på toaletten om man har dörren lite öppen.

Men nu är det crash boom bang finito.
Dags att vända blad och skriva nytt och ta nya foton!

Idag kör vi återigen men nu är det mer sortering och lite saker som ska sågas och fixas. Men idag är barnvakten på jobbet så vi får ha Tuva med oss och det är inte en helt idealisk plats för småbarn att vistas på med brädor med spikar, glasfibertussar, och andra otäcka saker över hela stället. Så vi får turas om att vara med henne och passa på nu när hon sover. Jag har sinkat mitt finger som gör att jag inte har full arbetsförmåga, så typiskt mig men armen och handen krånglar därför (pga ett finger?löjligt).

Idag är det valborg. Vad ska ni göra har ni några roliga planer?