JAG VILL ATT NI TAR MIG FÖR GIVEN

Publicerat: 2012-10-23 Kl: 09:10:31 | I kategori: Kärlek & allt vad det innebär


Tove och Sofia. Det är något speciellt med barndomsvänner. En trygghet och självklarhet som alltid finns där. Det finns så mycket bakgrund och historia och varför vi blev som vi blev. Vi kan varandras barndom, vi vet var varandras ärr kommer ifrån för olyckor och vi delade varandras "första" vid de flesta tillfällena. Jag hoppas att jag uppfattas som trygg och självklar även i deras ögon.

Jag tycker vänskap är svårt. Jättesvårt. Vänskapsrelationer är bra mycket svårare än kärleksrelationer. Min kloka kompis Anna sa en sak i våras som jag gått och tänkt på hela sommaren. En stor skillnad i relationen till sin vän mot sin partner är att man inte pratar om sin relation på samma sätt som i en kärleksrelation. Där analyseras och pratas det om stort och smått och en är (i mitt fall) aldrig rädd för att säga ifrån eller för ett bråk för en är så säker på varandras kärlek och att en blir förlåten och älskad både trots och för sina dåliga sidor. Därför, om det uppstår en spricka i vänskapen är risken att den blir förödande stor. Speciellt om en är lika konflikträdd som jag och fullkomligt suger på att ta en konflikt. Jag är så rädd för att göra något fel i andras ögon, att inte svara på en förväntan som jag inte förstått. Att vara oönskad är min fasa och jag tror alltid i första hand, att folk inte vill va med mig. Att folk inte tycker om mig.

Jag hade länge en regel främst nu i vuxenålder. Att aldrig bjuda mig in, att aldrig vara den som tar första inviten till vänskap. Inte förrän jag är helt säker på att den andre vill för dennes egen skull och inte bara för att vara snäll mot mig. När det kommer till Vänskapsrelationer (och en del andra saker) har jag dåligt självförtroende. Jag skulle villa säga att jag har en bra självkänsla men ett sviktande självförtroende som hela tiden rackar ner på mig och talar om att jag är oduglig.

Jag älskar att vara en vän och jag älskar mina vänner. Jag vet att jag inte alltid har varit så bra som jag önskar och jag plågas fortfarande över den stormiga gymnasietiden och över vem jag var då. Men, jag tänker, Sofia och Tove vet allt det där. De har sett och tagit del av mina sämsta sidor men de stod ändå upp på vårt bröllop och höll ett gemensamt tal om vår barndom och om vår vänskap. Jag tänker ofta på det och på deras ord men allra främst att set stod upp där för mig. Inte av förväntan, inte för att få ut någonting själva på det (för jag vet att Sofia riktigt led av nervositet men det modet hon visade och övervann ska jag alltid bära med mig när jag själv vill backa) och de gjorde det för mig.

Tove och Sofia bor idag i Stockholm och Oslo, det är inte så ofta vi ses. Eller så ofta vi pratar i telefon. Eller för den delen smsar. Men de finns alltid där.
Men en ska ändå aldrig ta vänskapen för given eller jo, det är nog precis det en ska göra. Ta för givet. Jag vill att mina vänner ska ta mig för given och missbruka min kärlek på samma sätt som i en parrelation. Men på något sånär likvärdiga grunder. Är ni med mig hur jag tänker? För jag älskar er alltid ändå.



Kommentarer
Postat av: Michaela- med syskon i magen

Vilkefint inlägg! Dom kan vara lyckliga som har dig på samma vis som du kan! Jag känner igen mig där det gäller dåligt vän-förtroende. Tror alltid att dom egentligen inte vill..knasigt!!

2012-10-23 @ 13:14:28
URL: http://Minahjartanochjag.webblogg.se/
Postat av: Caroline

Blev alldeles tårögd av detta inlägg! Visst är det underbart att ha sådana vänner :D

2012-10-23 @ 14:57:31
URL: http://carolineaf.blogg.se
Postat av: jessica johansson

Dina inlägg berör mig alltid!Känner igen mig här, jag är livrädd för att folk ska tycka jag är jobbig och krävande, även mina närmaste vänner. Det är underbart att ha såna vänner som du har! Jag känner på mig att alla som träffar dig kommer bara älska dig! Du är så härlig!

2012-10-23 @ 18:35:37
URL: http://annajessicasofia.blogg.se
Postat av: Carolina

Känner igen mig så väl i det du skriver, jag avskyr att känna att jag "tränger mig på" i nya bekantskaper.. Jätte dum grej att ens behöva fundera över egentligen...
Och angående nära vänner som man inte har på så nära håll(som min Jenni i Finland) så läste jag en sån bra liten text för ett tag sen!
"True friendship isn't about being inseperable, it's being seperated and nothing changes".
Precis så känner jag för Jenni, jag behöver aldrig känna dåligt samvete för att jag inte hunnit ringa eller för att vi ses på tok för sällan för inget förändras. Hon finns där ändå!!

2012-10-23 @ 19:54:21
URL: http://ljuvligacarolina.blogg.se
Postat av: Anna-Mamma och Socionom

Fint inlägg. Jag har upplevt att du har så lätt med att finna nya fina vänskaper. Jag har alltid undrat hur du gör, vad som är knepet:)Kram

2012-10-23 @ 21:15:10
URL: http://frokenstockholmare.blogspot.com
Postat av: Sofie

Haha alltså jag måste bli av med den här jävla glorian!
Jag måste utge mig för att vara bra mkt bättre än vad jag i själva verket är. Jag lovar, skulle ni träffa mig skulle ni bli besvikna.

2012-10-23 @ 23:10:01
Bloggen har flyttat till litendelavmig.se - det händer inget mer här!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0