MIN TAPPRA JENNY OCH HENNES FANTASTISKA FAMILJ

Publicerat: 2013-07-19 Kl: 18:13:00 | I kategori: Gravid & allt vad det innebär | 4 kommentarer


Daniel och Jenny bad mig att jag skulle fotografera dem när de var här i början av veckan. Jag tycker sånt här är så himla roligt men skulle kunna bli så mycket bättre. Har en mästerlig lärare som tålmodigt försöker få mig att förstå ljusinsläpp och isovärden men jag har som alltid när det är siffror svårt att få det att fästa. Men jag försöker så gott jag kan och det här är resultatet.
 Jenny har sedan vecka 16 haft så svår foglossning att hon efter bara några veckor blev heltidssjukskriven, innan dess hade hon ständigt illamående och svårt för att äta. Det där med att vara gravid, vilket jävla helvete vi går igenom och vilka sinnessjuka påfrestningar och smärta vi på något sätt ser till att uthärda och ta oss igenom. Att ha så ont att man nekar en greklandsresa pga att man inte kan föreställa sig hur man ska ta sig igenom Arlanda. Att trots man är helttidssjukskriven inte klarar av att lämna sitt barn till förskolan eller tvingas gå på kryckor så fort man lämnar hemmet. Jenny, mig själv och alla andra kvinnor som tvingas vara tappra och uthärda skiten. Kärlek till er.
 


4 kommentarer, kommentera här!

IDAG ÄR DET BARA EN MÅNAD KVAR

Publicerat: 2012-06-28 Kl: 19:10:40 | I kategori: Bröllop & allt vad det innebär | 4 kommentarer


   
Min fina Sandra ute i kohagen...Ser ni vad hon skrattar med ögonen.
 
 
Fotona är från Sandra och Marcus provfotografering med deras duktiga bröllopsfotograf Lina Nydahl. Vill ni ser mer av fotona från bröllopsdagen så klicka här.
 

Jag tyckte det var väldigt roligt att planera vårt bröllop, men att planera någon annans är ännu roligare!
(Det är nu Sandra och Marcus börjar bli oroliga efter att läst meningen här ovan). Jag skriver inte mycket om Sandra och Marcus bröllop, fast det upptar den största delen av min tankeverksamhet (nu blir de oroliga igen). Men det är just eftersom de känner till min blogg och även läser (eller Marcus orkar inte läsa, han tittar mest på bilderna men när han ser bild på sig själv så väcks nog intresset även för texten). Men därför kan jag inte dela med mig av alla tankar och "the life of being a toastmaster". På något sätt känns det här nästan ännu viktigare än mitt eget bröllop, eller den uppgift som vilar på mig är mycket större nu som toastmaster än som brud. Då kunde jag bara lalla runt med planering av bordsdekorationer och de största och svåraste besluten var bordsplaceringen och om jag skulle ha utsläppt eller uppsatt hår (ni som hängt med vet att jag valde en blandning). 
 
Men nu är middagen och festen i mina händer och... herregud. (Nu blir Marcus och Sandra så oroliga att de snart tar tillbaka förtroendet som toastmaster till deras bröllop). I vilket fall, idag är det en månad kvar och jag har såklart stenkoll på läget (skriver bara så för att Sandra och Marcus läser och för att de nu ska ändra sig och inte ta tillbaka förtroendet, ni andra kan ju lista ut sanningen). Men, när det väl kommer till kritan så blir det magiskt oavsett och jag har som alltid säkert förstorat min uppgift och lagt för mycket betydelse vid min egen insats. Sandra och Marcus är magiska, alltså blir deras bröllop magi. Om sen talen kommer innan alla hunnit sätta sig till bords och jag råkar hänvisa bröllopsgästerna till fel bröllopslokal är en helt annan femma och det återstår bara att se... (Där förlorade jag nu helt och hållet brudparets förtroende, ooops).
 
 
 
 
 
 
 


4 kommentarer, kommentera här!

Gravid? Del 2

Publicerat: 2012-02-29 Kl: 17:10:39 | I kategori: Gravid & allt vad det innebär | 31 kommentarer


Nu är jag vid en datorn och har lättare att formulera min tankar kring graviddiskussionen. Jag tycker aldrig att det är okej att fråga om någon är gravid (såvida det inte är hyperuppenbart t ex om du deltar i en föräldragrupp). Annars ser jag inte anledningen till varför utan man bör vänta in till den du misstänker är gravid själv bekräftar dina tankar med att själv berätta. Det finns så många olika anledningar till varför en del kanske väljer att vänta lite extra med att berätta eller varför en del inte alls är intresserade av att prata om själva "babymaking" grejen med när var (kanske inte hur).

Blir det fel, så kan det bli så otroligt åt vansinne att det därför är bäst att bara vara tyst och låta de isåfall blivande föräldrarna själva få berätta. Otroligt många graviditeter slutar i missfall och med det i bakhuvudet så bör man därför vara tyst. Dessutom så är kroppm, vikt och midjemått ett så otroligt laddat och ångestfullt ämne så att fråga om en graviditet pga en lite större mage är verkligen den sämsta anledningen att anta en graviditet utifrån. Ingen vill ju se gravid ut om man inte är gravid, speciellt inte med den tjockhets som råder idag med XS ideal.

Jag tar inte illa upp av din kommentar "Kajs" men jag gör det å mina vänners vägnar och alla andra kvinnor som får den frågan när det inte stämmer och allt de önskar i världen är ett barn eller de som precis genomlidigt ett missfall.
Ibland är man även gravid och i ett skede inte vill berätta och heller inte behöva ljuga. Därför är det bättre att vara tyst.



Uppdatering: Ser att jag ligger på första sidan på blogg.se, vad kul! :)
Det här inlägget kommer an på ett inlägg där jag fick frågan om jag var gravid då min "klänning antingen såg puffig ut eller om det helt enkelt var så att det var dags för en nummer två". Först skrev jag det här inlägget för att kasta ut frågan som del ett och sen kom det här inlägget där jag mer fördjupade min åsikter i del två.


31 kommentarer, kommentera här!
Tidigare inlägg
RSS 2.0