LÄNGTAR NI EFTER ERA BARN PÅ JOBBET

Ikväll är en sån kväll som jag tänker på hur mycket tid i veckan jag är med andra barn i jämförelse med hur mycket jag är med mitt eget. Men det är bara ikväll jag känner så efter att varit över tolv timmar på jobbet pga föräldramöte. Men jag hann i alla fall hem innan hon la sig (tvingade M att hålla henne uppe) så jag fick krama lite på henne innan nattning. 

Nu nattning av mig själv, att prata inför grupp och svara på frågor och (försöka) vara smart, förtroendeingivande och pedagogiskt tar verkligen ut en. Fast det är kul, jag tycker mycket om mitt jobb. Så mycket att jag annars inte alls går pch tänker tankar som "varför vara med andra barn än mitt eget". Två skilda saker, föräldraskap och jobb. Jag är ändå alltid förälder och det är bra att vi inte är tillsammans jämt. Och jag hinner heller aldrig med att längta när jag jobbar. 

Jag är trygg med att T har det bra på sin förskola och med sina pedagoger. Har aldrig varit en ledsam lämning, det skulle såklart påverka en mer. Annars är jag rätt bra på att fokusera på jobbet när jag väl är på jobbet. Men längtar alltid till bilden som vi har som rutin att Martin skickar mig vid lämning varje dag, så nog är jag lite "längtig" ändå. 

En av dagens bästa stund, när jag får min Tuvabild. Synd bara att Martin inte är lika hängiven fotografering som jag:

Jaja, det är väl iof så bilder på barn ska vara. Suddiga i oskärpa eftersom de alltid är i rörelse, men ÄNDÅ! ;-)

Vad söta!

Härliga bilder!
Ja, jag längtar väldigt mycket efter mitt barn i perioder. Särskilt nu när jag inte riktigt tycker att det jag pluggar är så roligt för tillfället och då jag har haft väldigt många ledsna lämningar sedan terminsstarten. Jag har dessutom ständigt dåligt samvete över att han är "för mycket" i förskolan (även om han rent statistiskt sett inte är det) eftersom vår knappa eftermiddags/kvällstid tillsammans mycket består av måsten som att laga mat, städa och handla istället för utevistelse och långa lekar som jag hellre skulle fylla den med. Jag hinner helt enkelt inte.
Meeen jag tycker de dagar då man verkligen längtat mest och skolkar för att åka hem tidigare är de dagarna som resulterar i mest konflikter. Förmodligen för att jag lägger på någon slags romantisering/kravbild hur det kommer bli under dagen hehe.
Tillbaka till tentaplugg!

Vilken "Sofie pose" på näst sista bilden :)