Att bygga hus med barn... med en nyfiken snart tvååring som är på och ska pilla på precis allt. Hur gör man, tips någon? Det tråkiga är att vi blir så totalt icke jämställda på den punkten. Martin är den som snickrar och bygger och jag blir den som rantar runt för att se efter vad Tuva ställer till med eller försöker att underhålla henne på diverse olika sätt.

 

När vi är tillsammans ute alla tre blir det väldigt tydligt. Jag vill att Tuva ska se att båda hennes föräldrar räcker till och fungerar för det mesta. Sen är det självklart vissa saker som en gör mer av än en annan som kanske mer kommer an på intressen. Men just såna här saker som annars är så traditionellt könsbundet som att pappor snickrar, meckar, bygger och jobbar och mammor tar hand om, lagar mat, städar och pysslar det vill jag att vi båda ska vara delaktiga i även om vi innan uppmuntrats åt olika håll. Därför vill jag att vi båda ska vara bra föräldraförebilder som och i flera fall bryta den stereotypiska uppfattningen som samhället har på mammor och pappor.

 

Men problemet är att jag så ofta är så himla lat och bekväm oavsett vad. Så när Martin t ex säger: Men vi kan byta jag kan gå iväg med Tuva en sväng så kan du spika upp de här brädorna så blir jag så bekväm och gör en kortsiktig lösning för att det går snabbare att få upp brädorna om Martin gör det som har vanan inne. Men jag känner mig orättvis mot Martin i sin föräldraroll och ger mig själv en otjänst i min egen könsroll. Är ni med hur jag tänker? I vår strävan för jämställdhet är det inte bara männen som måste ta för sig mer på hemmaplan utan jag som kvinna behöver anstränga mig mer och ta i lite själv och inte bara räkna med att det är Martin som ska klippa gräset, byta propp i elskåpet eller borru upp hatthyllan eller vad vet jag (för vad är det egentligen som säger att Martin ska göra detta och allt detta kan ju nästan vem som helst göra). I vår relation är Martin mer framträdande att vara en god förebild som utövar saker i hemmet utöver stereotypiska uppfattningar om kvinnligt och manligt göromål. Det är jag som är det fucking lata svarta fåret.

 

Men nu har jag varit öppen med det och får skämmas lite grann så kanske kan det ge mig en kick.