JAG FÖRBRUKAR MIN RÄTT ATT KÄNNA ÅNGEST
Publicerat: 2013-11-13 Kl: 21:19:56 | I kategori: Jag & allt vad det innebär | 4 kommentarerBilkörning. Dödsångest. Saker som inte går ihop. Alltså snälla, hur ska jag få mig själv att sluta pilla på mobilen när jag kör bil innan jag kört ihjäl antingen mig eller någon annan. Jag har helt enkelt lite för bra simultanförmåga när det kommer till bilkörning och mobilanvändning. För att ni ska få en tydligare bild: lyssnar jag på en podcast och det pratas om något/någon jag ej känner till, då läser jag på, på Wikipedia, samtidigt som jag kör.
Bilden tog jag idag för jag ville fånga hur kraftigt bländande eftermiddagssolen kan vara. Så där stark att solen bländar så att det knappt går att se någonting av det som är framför eller av vägen. Därför bromsar alla hastigt in och ber en stilla bön om att inte krocka. Då tar jag fram mobilen, och fotar.
Grejen är den att jag stör mig på tiden av ineffektivitet som jag har i bilen. Förr var det avkopplande att bara fokusera på att köra, då fanns inga andra möjligheter. Då var det ett sätt att finna ro och koncentration som annars var väldigt frånvarande hos mig att känna eller uppnå. Nu blir jag stressad. När jag inte kan låta mobilen vara pillar jag på mig själv i ansiktet (ännu en orsak till dålig hy). Handen kan liksom inte låta bli. Den måste göra något.
Sen kan jag ändå ligga och vrida mig sömnlös om natten av rädsla för att det ska hända något fruktansvärt. Men min vårdslöshet gör att jag förbrukar min rätt till att känna dödasångest.
Så se det här som en bikt eller något och förlåt mig för mina synder. Eller tala om för mig vilket hänsynslös person jag är som sätter andras liv i fara genom att inte ge hundra procent fokus till körningen och mina medtrafikanter.
Bilden tog jag idag för jag ville fånga hur kraftigt bländande eftermiddagssolen kan vara. Så där stark att solen bländar så att det knappt går att se någonting av det som är framför eller av vägen. Därför bromsar alla hastigt in och ber en stilla bön om att inte krocka. Då tar jag fram mobilen, och fotar.
PS Jag hoppas innerligt att min mamma inte kommer att läsa det här inlägget. Jag kommer få så mycket skäll.
4 kommentarer, kommentera här!
