Efter en väldigt omtumlande torsdagskväll och en natt med konstiga drömmar och orolig sömn så var det kanske egentligen till Martins fördel att jag var lite omtumlad och därför var lättare att lura. På fredagsmorgonen hade vi ett inplanerat MVC besök och efter det tänkte vi genomföra vår plan som vi haft hela veckan att kolla in födelsedagspresenter och babystuff på Nacka Forum. Väckarklockan ringde onödigt tidigt vilket jag kommenterade, men Martin steg upp och jag hörde att han höll på med något länge i garderoben men jag tänkte att han kanske plockade in alla kläder som jag dagen innan rivit ner på golvet för att jag inte hittat min nya kjol (tilläggas bör att det var han som innan vikt in kläderna och han som "gömt" min nya kjol). I efterhand har jag fått veta att han svalde ett raseriutbrott när han såg alla kläder som han ägnat timmar åt att vika in och därför inte visste vad han skulle ta med sig till mig i denna röra. Så därför blev det enbart ett ombyte som han smög ner i en resväska. Sen åt jag frukost, klev upp gjorde mig iordning. Ett roligt minne är hur jag går omkring och borstar tänderna och registrerar att min plattång ligger på en sittpuff i vardagsrummet och tänker "bra, den ska jag använda sen". Sen när jag hade klätt på mig och sminkat och fixat mig så kan jag inte hitta plattången. Skäller på Martin som säger sig inte ha en aning om var den kan vara och jag säger något i stil med att "men jag VET att jag såg den för tjugominuter sedan på den sittpuffen, DU måste ha gått i väg med den någonstans". Vad som i själva verket har skett då är att han har tagit med sig den och lagt i resväskan i bilen. Så han drar ihop någon lögn om att han måste gå ut med soporna och lägga i bilen (vi har inte egen soptunna hos oss) så det köper jag. Men istället så hämtar han plattången ur resväskan i bilen och sen "oj, älskling vet du, den låg i köket". Och så tycker jag att jag får "vatten på min kvarn" att han är världens slarvigaste och snurrigaste människa som inte har koll på någonting och tar min plattång och lägger den i KÖKET!?!

Efter ett fantastiskt lyckat besök hos barnmorskan kan jag äntligen slappna av från gårdagens händelse och bara är bubbland glad och ifrågasätter inte alls när han svänger av till statoil "för att köpa en ny lampa för en av våra baklyktor har slocknat och han vill inte åka in i Stockholm utan baklykta". Sen kommer han ut från Statoil utan någon lykta och säger att de inte hade någon. Jag köper det helt och fullt för jag är rätt ointresserad och annars skulle jag blivit superirriterad för att "stanna för någon lite onödig baklykta". Vad han i själva verket har haft för sig är att han har letat efter ett födelsedagskort för han ville skriva något roligt och ge med det som present i handen det vi komma skall och göra. Han hann ju varken packa eller förbereda någonting eftersom det blev som det blev kvällen innan. Sen på motorvägen in mot Södertälje händer det något lustigt igen, ett 019 -nummer ringer på Martins mobil vilket jag hinner registrera och tala om innan jag ger honom telefonen. Alltså riktnumret till vår tidigare bostadsort. Han svarar och när han lägger på och jag frågar vem det var så svarar han "äh det var bara någon försäljare". Någonstans långt inne vet jag att jag tänkte "konstigt det lät inte som han pratade med en försäljare". Men jag köper det återigen och fortsätter att vara bubblande glad och prata och analysera om vårt lyckade MVC besök.

Sen kommer vi till Södertälje, och då händer det något. Han svänger av motorvägen och jag tänker att han ska till Statoil igen och kolla om han kan få tag på den där himla lampan. Men, istället för att ytterliggare svänga av ner mot hamnen och macken så fortsätter han på E20 mot Strängnäs, Eskilstuna, Göteborg... Jag blir irriterad för att han åkt fel och fräser av med något i stil med "Men hur åker du nu, skulle ju åkt ner där för att komma till macken åhhhhhh...." Mer hinner jag inte klaga på honom för han tittar på mig och utbrister med sin bästa Martin exalterade-överraska-Sofie-röst-och-uttryck: "Nu ska vi till Örebroooooooooooo". Jag blir helt ställd, chockad och förstår ingenting men samtidigt förstår jag att han menar allvar för det går inte att ta miste om på hans lyckliga ansiktsuttryck. Sen följer en massa fnitter, frågor, lite lyckotårar gapskratt och vi pratar en massa i munne på varandra. Jag får veta att vi ska bo på hotell (!!) och ut och äta, mysa och att det här är min födelsedagspresent eftersom alla helgona helgen i år infaller under min födelsedagshelg och lördagen då är röd dag. "Men vi har ju inga kläder med oss" säger jag, han svarar att det har han visst det i bakluckan. Och sen börjar jag fråga ut honom om vad han har med vilket visar sig vara enbart ett ombyte; ett par jeans, underkläder, en mamatunika. Smink har han plockat med det som han tror att jag använder "herregud tänker jag det här kan bli spännande". Senare visar det sig att sminket hade han fått med helt rätt, men däremot ingen ansiktsrengöring eller fuktighetskräm eller hårborste. Blev till att komplettera det på stan. Och det där samtalet som ringde i bilen.. det var från hotellet som skulle bekräfta hans bokning.

Snacka om att jag blev helt totallurad. Till historien hör även till att nämna att detta har varit typ det enda jag önskat mig från honom, att bara få komma bort och bo på hotell och mysa tillsammans. Och kring detta har vi haft en massa diskussioner som b.la gjort mig ledsen då han sagt att det är en astråkig grej att ge i 25-års present och ja, ni kan tänka er... Den lilla lurifaxen! Vi hade superunderbara dagar och vi har skrattat så himla mycket. Jag har fått gå i min sakta takt och han har lunkat med mig och suttit och vilat med mig när det behövts. Vi har pratat en massa gamla minnen från vår gamla stad som vi bodde i i nästan tre år. På kvällen satt vi i hotellbarens after work och drack drinkar och åt tilltugg från AW buffén. Sen så gick vi sent ut och åt på italiensk restaurang. SÅ MYSIGT! Igår var vi i Mariebergs köpcentrum bland annat innan vi åkte hem. Med mig hem har jag ett stort paket med en födelsedagspresent som jag fått välja ut men jag tänker inte öppna den för ens på min födelsedag!



Tack hjärtat för en underbar helg. ♥
Precis så som jag önskade mig, att få dela den obegränsat med dig!