Hoppar över soffmyset framför tvn. Känns viktigare att få vila. Hoppas att jag i natt kan få bättre ro och mindre värk och hitta en bekväm ställning som fungerar. Försökte ett tag med att stå på alla fyra, just då var det det bästa alternativet. Tidigare ikväll fick jag anledning att skratta så tårarna rann, skrattade så mycket att fogarna höll på att hoppa "ur led", det riktigt smärtade och sa ifrån. Men det var det värt. Det är alltid värt att få skratta. Lilla bullen, vi längtar efter dig så.


PS! Idag hade min kollega med sig krycka till mig. Jag spelade fotboll med barnen.
Jag stod i mål på min krycka. Man måste alltid göra det bästa av situationen... ;-)