Nu är jag vid en datorn och har lättare att formulera min tankar kring graviddiskussionen. Jag tycker aldrig att det är okej att fråga om någon är gravid (såvida det inte är hyperuppenbart t ex om du deltar i en föräldragrupp). Annars ser jag inte anledningen till varför utan man bör vänta in till den du misstänker är gravid själv bekräftar dina tankar med att själv berätta. Det finns så många olika anledningar till varför en del kanske väljer att vänta lite extra med att berätta eller varför en del inte alls är intresserade av att prata om själva "babymaking" grejen med när var (kanske inte hur).

Blir det fel, så kan det bli så otroligt åt vansinne att det därför är bäst att bara vara tyst och låta de isåfall blivande föräldrarna själva få berätta. Otroligt många graviditeter slutar i missfall och med det i bakhuvudet så bör man därför vara tyst. Dessutom så är kroppm, vikt och midjemått ett så otroligt laddat och ångestfullt ämne så att fråga om en graviditet pga en lite större mage är verkligen den sämsta anledningen att anta en graviditet utifrån. Ingen vill ju se gravid ut om man inte är gravid, speciellt inte med den tjockhets som råder idag med XS ideal.

Jag tar inte illa upp av din kommentar "Kajs" men jag gör det å mina vänners vägnar och alla andra kvinnor som får den frågan när det inte stämmer och allt de önskar i världen är ett barn eller de som precis genomlidigt ett missfall.
Ibland är man även gravid och i ett skede inte vill berätta och heller inte behöva ljuga. Därför är det bättre att vara tyst.

---

Uppdatering: Ser att jag ligger på första sidan på blogg.se, vad kul! :)
Det här inlägget kommer an på ett inlägg där jag fick frågan om jag var gravid då min "klänning antingen såg puffig ut eller om det helt enkelt var så att det var dags för en nummer två". Först skrev jag det här inlägget för att kasta ut frågan som del ett och sen kom det här inlägget där jag mer fördjupade min åsikter i del två.